Antibiotikaresistens

Varje år dör cirka 35000 personer i EU på grund av antibiotikaresistenta bakterier. Det innebär att fler människor dör av sjukdomar som tidigare kunde botas med antibiotika än vad som dör i trafiken. I världen uppskattas siffran till 0,--1,2 miljoner och om utvecklingen fortsätter i samma takt beräknas ca 10 miljoner personer omkomma årligen år 2050. Vissa anser att antibiotikaresistens är ett större hot mot mänskligheten än klimatförändringarna. Oavsett så måste vi agera nu om vi ska ha några botemedel mot bakterieinfektioner i framtiden.

Bakterier var de första levande organismerna på jorden för nästan 4 miljarder år sedan. De har alltså funnits väldigt länge och kommer med största sannolikhet överleva människan. De flesta bakterier är bra och livsnödvändiga för livet på jorden. En människa har 1-2 kg bakterier i sin kropp och hjälper oss bland annat i vårt immunförsvar och att bryta ner vår mat. Några bakterier kan dock göra oss och djuren sjuka. Sårinfektioner, halsfluss, borrelia och salmonella är exempel på bakteriella sjukdomar. Pest, kolera och TBC är sjukdomar som genom historien lett till många människors lidande och död. Alla bakterier, “goda” som "onda", kan bli resistenta.

1928 upptäckte Alexander Fleming att en mögelsvamp alstrade ett bakteriedödande ämne som han kallade penicillin och under 1940-talet startade en massproduktion som räddade livet på många soldater under andra världskriget. 1944 ägde den första behandlingen med penicillin i Sverige rum. 

Sedan dess har många olika antibiotika upptäckts och med det ökade användningen. Antibiotika blev “superkuren”. Det användes bland annat i förebyggande syfte, vid lättare infektioner och vid virusinfektioner (antibiotika biter ju inte på virus). Visste man inte bättre? Jo, det gjorde man!

1945, när Fleming mottog Nobelpriset, varnade han i sitt tacktal för att bakterier kunde utveckla motståndskraft mot penicillin om det används på fel sätt, något som redan hade upptäckts i och med massproduktionen och den ökade användningen under kriget. I takt med att fler antibiotika upptäcktes sjönk priserna och användningen spreds över jorden och idag är det ett globalt folkhälsoproblem.

Vad är antibiotikaresistens?

Antibiotikaresistens innebär att bakterier, som tidigare har kunnat bekämpas med antibiotika, får egenskaper som gör att antibiotikan inte längre fungerar. Dessa egenskaper kan vara av olika slag, vissa bakterier bildar enzymer som förstör antibiotikan, andra hindrar antibiotikan att ta sig in i bakterien.

Varför blir bakterier resistenta?

Bakterier förökar sig genom delning och det går snabbt. Många bakterier delar sig flera gånger i timmen. Mutationer, dvs slumpmässiga förändringar i arvsmassan, uppstår hela tiden. Om en mutation ger bakterien en större chans att överleva en antibiotikakur så kommer den bakterien ha en fördel, OM den utsätts för antibiotika. (Om den inte utsätts för antibiotika så är ju mutationen ingen fördel.) I så fall kan den överleva kuren och dela sig och därmed sprida mutationen vidare. 

Detta kan ske överallt där bakterier utsätts för antibiotika. Bakterier i sjöar och vattendrag kan tex utsättas för antibiotika som släpps ut från fabriker och avlopp (en del följer med urinet ut ur kroppen). Även “goda” bakterier kan ta skada av antibiotika och utveckla resistens. Vi vet ju inte om bakterierna är resistenta förrän de orsakar en infektion och vi behöver behandla den.

Bakterier som aldrig varit i kontakt med antibiotika kan dessutom få resistens av andra bakterier.

Andra bakteriedödande ämnen bidrar till resistens som också fungerar mot antibiotika.

Några resistenta bakterier

MRSA/MRSP

Gula stafylokocker (Stafylokockus Aureus) är en av människans vanliga bakterier som finns på vår hud, i näsan och vår omgivning. De är vanligaste orsaken till variga sårinfektioner. Vissa av dessa har blivit resistenta mot Meticillin, en stor grupp antibiotika, och andra antibiotika. MR står alltså för MeticillinResistent men många säger istället MultiResistent.

MRSP är samma typ av bakterie men den finns normalt hos hundar

MRSA smittar även hund, katt, gris och häst. MRSP smittar bara hund och katt men människor kan föra smittan vidare från en hund till en annan.

ESBL

ESBL är ingen särskild typ av bakterie utan en egenskap som vissa bakterier kan få. Egenskapen innebär att bakterien kan bilda enzymer som bekämpar antibiotika. I Sverige är det vanligast bland Klebsiellabakterier, som bland annat kan leda till lunginflammation, urinvägsinfektion och sepsis samt E-colibakterier, som finns i våra tarmar. ESBLCARBA är en bakterie som är resistent mot alla kända antibiotika. Den är ännu inte påvisad på djur i Sverige.

Hur motverkar man resistensutveckling?

Det enklaste sättet är att sluta att använda antibiotika. Utan antibiotika har de resistenta bakterierna ingen evolutionär fördel och därmed kommer de att minska i antal. Detta är såklart något vi varken kan eller vill, så vad gör vi då? Det finns saker att tänka på:

• Ha god hygien. En god hygien hindrar smittspridning vilket gör färre sjuka.

• Vaccinera mot virussjukdomar. Antibiotika hjälper ju inte mot virus men dessa sjukdomar leder ofta till sekundära bakterieinfektioner som t.ex lunginflammation så vacciner minskar risken för detta.

• Ge antibiotika så sällan som möjligt. Om kroppens immunförsvar kan bekämpa infektionen själv så ska den få göra det, även om patienten mår lite sämre någon dag till. Undersökningar visar t.ex. att öroninflammationer går över lika snabbt oavsett om du får antibiotika eller ej. 

• Ta alltid en bakterieodling och gör en resistensbestämning innan antibiotika tillsätts. På så sätt får man reda på vilka bakterier det rör sig om samt vilka antibiotika som fungerar.

• Använd ett antibiotikum med så smalt spektrum som möjligt. Antibiotika med brett spektrum bekämpar många olika sorters bakterier. Många i onödan.

• Följ alltid ordinationen. Rätt längd på behandlingen och rätt intervall på givorna. Ett för tidigt avslut på kuren eller att ge givorna med för långt intervall är en fantastisk grogrund för uppkomsten av resistenta bakterier.