Kroppens flytande vävnad och deras transportsystem (hos däggdjur).

 Kroppens flytande vävnad och deras transportsystem (hos däggdjur)

Blodet

Blodet består av:

• Blodplasma

• Röda blodkroppar

• Vita blodkroppar

• Blodplättar (trombocyter)

Blodplasma

Plasma är namnet på själva vätskan i blodet. Det består till största del av vatten men hit räknas även vitaminer, hormoner och näringsämnen som finns i blodet.

Röda blodkroppar

De röda blodkropparnas uppgift är att transportera syre från lungorna till kroppens alla celler och koldioxid från cellerna till lungorna. De röda blodkropparna ser ut som en liten, platt (konkav) vattenballong och kan ändra form så att den kan passera genom vävnaderna i kapillärerna.

Den röda färgen kommer från den järnhaltiga vätskan inne i cellen, Hemoglobin. Hemoglobinet är det ämne som binder gaserna under transporten.

Vita blodkroppar

De vita blodkropparna ingår i vårt immunförsvar och deras uppgift är att bekämpa mikroorganismer och andra främmande kroppar. De använder blodet för att ta sig till de delar av kroppen där de behövs.

Blodplättar (trombocyter)

Blodplättarna kan klumpa ihop sig och på så sätt stoppa blödningar.

Blodsystemet

Däggdjur, fåglar och krokodilartade reptiler har ett dubbelt cirkulationssystem och fyrarummigt hjärta.

Lilla kretsloppet

Syrefattigt blod pumpas från hjärtats högra förmak via lungartärerna till lungorna där det syresätts och rinner tillbaka till hjärtats vänstra förmak genom lungvenerna.

Stora kretsloppet

Det syrerika blodet pumpas från hjärtats vänstra kammare via aorta ut till kroppens alla celler. Där avges syre och näring till cellerna samtidigt som koldioxid och annat avfall tas upp. Det syrefattiga blodet förs tillbaka till hjärtat i vener.

Artärer

Blodådror som för blod från hjärtat. Alla artärer har puls så om man får en artärblödning så pulserar, sprutar, blodet ur såret. Artärblödningar måste stoppas snabbt eftersom de ofta leder till snabb blodförlust.

Vener

Blodådror som för blodet till hjärtat. Blodet pressas fram av muskelrörelser.

När muskeln runt venen drar ihop sig pressas venen ihop. blodet trycks då fram mot hjärtat men hindras av klaffar att rinna tillbaka.

De flesta “vanliga” sår innebär venblödningar där blodet rinner ur såret.

Kapillärer

Kapillärerna är de minsta blodådrorna som finns runt våra celler. Här lämnar blodet syre och näring till cellerna för att sedan ta upp koldioxid och annat avfall från dem.

Hjärtat

Det fyrarummiga hjärtat består av två halvor, där den högra tar emot syrefattigt blod i förmaket och pumpar det till lungorna från kammaren. 

Den vänstra delen tar emot syresatt blod från lungorna i förmaket och pumpar ut det till kroppen från kammaren.

Klaffar finns mellan rummen för att hindra blodet att gå åt fel håll.

Lymfkärlssystemet

Lymfsystemets främsta uppgift är att försvara kroppen mot bakterier, virus och cancerceller. Tillsammans med blodsystemet så reglerar lymfan vätskebalansen i kroppen.

Lymfa

Mellan kroppens celler i vävnaderna finns en genomskinlig vävnadsvätska. Vätskan pressas ut i vävnaderna från mycket tunna blodkärl, kapillärer. På det viset kommer syre och näring ut till cellerna i kroppen. Cellerna avger sedan koldioxid och avfall ut i vätskan som omger cellen. Detta kallas cellandning.

Det mesta av vätskan återbördas till blodkärlen men en del (ca 15%) blir kvar i vävnaden.
Lymfsystemet suger sedan upp den vätska som blir över och bildar lymfa. Lymfan består bland annat av vatten, proteiner, vita blodkroppar, fettsyror, bakterier samt gamla och skadade celler. Så småningom återförs dessa ämnen till blodbanan igen strax innan hjärtat.

Lymfkärl

De minsta lymfkärlen kallas lymfkapillärer. De har mycket tunna väggar som kan öppnas. Det är för att lymfkärlen lätt ska kunna suga upp vätska från den omgivande vävnaden.

Lymfkapillärerna börjar ute i vävnaderna mellan cellerna. De små lymfkärlen går sedan ihop med andra små lymfkärl och bildar allt större kärl. Ju större kärl desto tjockare väggar.
Lymfkärlen samlas ihop och sedan töms lymfan in i en ven nära hjärtat.

Lymfkörtlar/Lymfknutor

Lymfkärlen transporterar lymfan genom så kallade lymfkörtlar (eller lymfknutor eftersom de inte fungerar som körtlar).

 I lymfkörtlarna finns bland annat lymfocyter, en typ av vita blodkroppar, och plasmaceller, som skapar antikroppar. Lymfocyter och plasmaceller blandas in i lymfan när den passerar lymfkörteln.

Lymfkörtlarna renar lymfan från skadliga ämnen. Flera små lymfkärl transporterar lymfa till lymfkörteln. När lymfan passerar genom lymfkörteln förstörs bakterier och andra främmande partiklar som lymfan bär med sig. Lymfkörteln suger även upp en del av lymfvätskan. Det medför att mängden lymfa som förs vidare minskar och tjocknar. Den renade lymfan lämnar sedan lymfkörteln och förs vidare i lymfsystemet.

Lymfkörtlarna brukar svullna vid en infektion. Det beror på att de arbetar med att sätta igång immunförsvaret.

Mjälten

Mjälten är kroppens största lymfatiska organ. Mjältens uppgifter:

• Den deltar i kroppens försvar mot infektioner ungefär på samma sätt som lymfkörtlarna.

• Den bryter ner gamla och skadade röda blodkroppar.

• Den fungerar som ett förråd för röda blodkroppar.

• Den bildar blodkroppar under fosterstadiet.

Brässen/Thymus

Brässen är viktig för utvecklingen av immunförsvaret under unga år. Efter könsmognaden minskar den i aktivitet och storlek.

I brässen mognar en typ av vita blodkroppar som kallas T-lymfocyter. T-lymfocyter omvandlas till så kallade mördarceller när de kommer i kontakt med främmande mikroorganismer, t.ex bakterier.

Övriga delar av lymfsystemet

De flesta däggdjur har halsmandlar/tonsiller som bildar en ring som skyddar ingångarna till luftvägarna och matspjälkningskanalen.

I tarmarnas väggar och vävnader finns också lymfatisk vävnad som deltar i kroppens immunförsvar.