Att andas med gälar

Gälar används för det mesta i vatten. Det finns landlevande djur som andas med gälar (tex gråsuggor och landkrabbor) men de måste alltid se till att hålla sina gälar fuktiga.


Det finns olika typer av gälar. De enklaste är små utskott på kroppsytan (tex sjöstjärnor) som behöver strömmande vatten för att syrebrist inte ska uppstå. Andra yttre gälar är betydligt större och djuret viftar med dem för att vattnet ska strömma över dem. Något som är mycket energikrävande. 

De flesta gälandande djur har därför inre gälar, inneslutna i en gälkammare, där vattnet pumpas igenom gälarna - alltid åt samma håll.

Fiskar

Syreinnehållet är lägre i vattnet än i luften, och ju varmare vattnet är desto mindre syre finns det. Fiskarnas andning måste därför fungera mycket effektivt. Andningsorganen består av gälar. Gälarna hos fiskar ser ut som dubbla rader skivor. Vattnet tas in genom munnen och pressas mellan gälarna (skivorna) och ut genom gälöppningen. I gälarna finns blodkapillärer som tar upp syret ur vattnet. Vattnet strömmar åt ena hållet och blodet åt det andra så att strömmarna möts. På så sätt blir syreupptagningen mest effektiv. Att fiskar dessutom är ektoterma och har en låg metabolism är också en förutsättning för att de ska kunna klara sig i den relativt syrefattiga miljön.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Halvtid

Rovdjur