Akvariet

Att starta upp ett akvarium

Ju större akvarium du väljer desto stabilare kommer det att fungera. Den större vattenvolymen ger större felmarginaler och ett skötselfel får inte samma konsekvenser. Du kan också ha fiskar som är ganska olika varandra i ett rymligt akvarium utan att de stör eller skadar varandra lika mycket som om de går trångt.

När du startar upp ett akvarium är det viktigt att låta det ta sin tid. För att vattnet ska få en bra bakteriekultur och rätt kemisk balans behöver det “mogna”, en process som tar ca 36 dagar. Processen kan påskyndas genom att tillföra vatten eller inredning från ett redan välfungerande akvarium.

Lägg i bottensubstrat och inredning i akvariet och fyll på med lite vatten innan du planerar växterna. När du sedan fyllt akvariet kopplar du in pump och doppvärmare och låter det stå så i nio dagar innan du låter fiskarna flytta in. Under dessa dagar bildas de viktiga bakterier som behövs för att behålla balansen i akvariet. Testa vattnet regelbundet för att ha koll på dess kemiska värden. 

Introducera fiskar

När du sedan ska introducera fiskar så är det bra att ta några i taget. 

1. Släck akvariebelysningen

2. Temperaturanpassning. Lägg påsen på vattenytan. Öppna påsen och låt lite vatten från akvariet rinna in i påsen. Detta upprepas 3-4 gånger med 5-10 minuters mellanrum. Till slut bör påsen innehålla ca 2/3 akvarievatten och 1/3 av påsens vatten.

3. Flytta fiskpåsen till en hink och töm påsen i hinken över en håv så att fiskarna hamnar i håven.

4. Flytta omedelbart håven till huvudakvariet och låt fiskarna simma ut ur håven.

5. Vänta någon timme innan ljuset tänds.

6. Om det är ett helt nytt akvarium mata inte alls första dygnet. Om det redan finns fiskar i akvariet kan man mata lite försiktigt i motsatta hörnet till det där de nya fiskarna släpps ner.

Vattnets kvalitet i akvariet

Vattnets hårdhet

Hårdheten i vattnet är egentligen ingenting som påverkar fiskarna så mycket eftersom de är så anpassningsbara. I naturen är sötvatten normalt “hårt” och surt medan vårt kranvatten oftast är “mjuk” och basiskt.

Det viktigaste att hålla koll på i ett akvarium är KB-värdet (karbonathårdheten). KB påverkar vattnets förmåga att buffra syror. Ett högre KB ger ett mer stabilt pH-värde. I ett akvarium bör KB-värdet ligga mellan 4-8, beroende på typ av biotop.

Sura ämnen sänker KB-värdet medan kalkhaltiga ämnen höjer det.

pH-värdet

Vilket pH-värde akvarievattnet ska ha beror på vilka fiskar som ska leva i det. De flesta akvariefiskar vill ha ett värde som ligger strax under 7 men till exempel Malawiciklider vill ha ett svagt basiskt vatten.

pH-värdet påverkas av vattnets KB och de substrat som du har i akvariet. Vårt kranvatten är oftast lätt basiskt. Koldioxid från fiskar och växter sänker pH-värdet. Organiskt material som bryts ner bildar även de sura ämnen. Att låta vattnet filtreras genom torv är också ett sätt att sänka pH-värdet.

Kalkhaltiga material som till exempel snäckskal eller marmorkross höjer pH-värdet.

Vi behov kan man tillföra kemikalier för att justera pH-värdet. Dessa köper du i din zoobutik.

Kvävecykeln

Kväve finns i alla proteiner. När proteiner bryts ner bildas ammoniumjoner (NH4+) i surt vatten eller ammoniak (NH3) i basiskt vatten.

Detta bryts först ner av till nitritjoner som i sin tur ner till nitratjoner.

Både nitrit och nitrat kan tas upp av växter som näring men nitrit är giftigt för fiskar då det påverkar deras syreupptagningsförmåga. Nitrat är inte lika giftigt men kan bli skadligt om halterna blir för höga. Testa regelbundet nitrit- och nitrathalterna i ditt akvarievatten.

Sänkning av nitrit- och nitrathalter

• Vattenbyte

• Slamsug botten för att få bort organiskt material.

• Ta alltid bort döda fiskar och växter.

• Rengör filter innan flödet minskar, men:

• Var rädd om bakterierna i filtret!

• Förbättra växternas miljö genom att till exempel öka belysningen.

• Reducera fodermängden så den är anpassad till fiskarnas behov.

• Det finns kemikalier att tillsätta vid behov. Dessa köps i din zooaffär.

Syre och koldioxid

Fiskarna behöver syre för att andas. Syre hämtas från luften eller skapas av växterna dagtid genom fotosyntesen. För att öka syrehalten i vattnet kan du låta pumpen “piska” vattenytan. En syresten kan också hjälpa till. Under natten förbrukar växterna syre i cellandningen.

Växterna behöver koldioxid till fotosyntesen. Fiskarna skapar koldioxid precis som nedbrytningen av organiskt material samt växterna på natten. Därför brukar brist på koldioxid inte vara ett problem, men för mycket koldioxid sänker vattnets pH-värde.

Växter i akvariet

• Förbättrar vattenkvaliteten

• absorberar ammoniak, nitrit, nitrat mm

• Producerar syre som fiskarna behöver

• Minskar algtillväxten

• Tillhandahåller skydd och lekplatser för fiskar.

• Skapar en naturlig miljö

• minskar stress hos fiskarna.

• Stabiliserar bottensubstratet

• Gere beteendestimli, miljöberikning till fiskarna.

Olika typer av foder

Flingfoder

• Finns till de flesta fodertyperna

• Enkelt att dosera.

Granulat och pellets

• sjunker långsamt.

• Bra om man har fiskar som söker föda på olika nivåer.

Tabletter

• sjunker till botten

• bra till malar och andra bottenätande fiskar.

Frysfoder

• hög näringshalt

• bra för köttätatare

• Exempel:

• mygglarver

• artemia

• kril

Levandefoder

• stimulerar det naturliga födosöket

• Exempel:

• mygglarver

• artemia

Specialfoder

Det finns till exempel foder som förstärker färger hos fiskarna. De kan även färga albinos.

Olika akvariemiljöer

Svartvatten (Sydamerika)

• Rio negro (biflod till Amazonas)

• Lugnt, stillastående vatten

• Mycket hummus gör vattnet mörkt.

• Lågt pH-värde.

• Mörk botten med döda växtdelar.

• Rötter, inte mycket växter

• Dämpad belysning

• Täckta sidor

• Dämpad belysning eller flytande växter som dämpar ljuset.

Höglandsflod (Asien)

• Krispigt, klart, syrerikt vatten

• strömmande vatten

• Grusbotten

• stark belysning

• Mangroverötter

Stillastående vatten (Asien)

• Grunt, lugnt, dunkelt

• Låg syrehalt

• Flytväxter, mycket växter

• Mörk botten

Malawi/Tanganyika (Afrika)

• Klart vatten

• högt pH

• Ljus botten

• Inga växter

• Stenar, block med algpåväxt.

• Blåaktigt starkt ljus.

Symtom på sjukdom/förgiftning

• Fisken andas häftigt

• Röda, svullna gälar

• Mörkare färger på fisken

• Ihopdragna fenor

• Står och trycker på botten

• Står vid ytan och kippar efter luft

• Inappetens

Vid förgiftning drabbas alla fiskar samtidigt. Snabbt förlopp.

Vid smittsam sjukdom drabbas först någon eller några fiskar. Långsamt förlopp

Sjukdomsorsaker

Den vanligaste orsaken till att våra akvariefiskar blir sjuka är stress. Stress kan framkallas av många orsaker:

• Dålig vattenkvalitet

• Plötsliga förändringar av vattenkvaliteten

• Felaktiga vattenvärden

• Felaktig temperatur

• Felaktig belysning

• Felaktig inredning, tex ljusa bottnar

• Felaktig kost

• ovarsamt hanterande

• för få gömställen

• transporter

När man behandlar sjukdom måste man också försöka ta reda på grundorsaken till stressen.