Parasiter -del 1: Endoparasiter
Endoparasiter lever inuti djur eller människor. Några lever hela sitt liv i värddjuret, andra måste vara i flera olika djur för att utvecklas till vuxna, könsmogna individer.
Ordlista:
Värddjur = den art som parasiten befinner sig i.
Huvudvärd = art där parasiten förökar sig
Mellanvärd = art som krävs för att parasiten ska kunna utvecklas
Paratenisk värd = värd som egentligen inte behövs.
Spolmask
Spolmaskar tillhör stammen rundmaskar och ser ut som spaghetti. Det är en av de vanligaste parasiterna på hund och katt och du kan utgå ifrån att de flesta hundvalpar och kattungar har spolmask.
Det finns många olika arter av spolmask som lever i tamarna på olika djur. De flesta är artspecifika, dvs de parasiterar bara på en art, eller så väljer de bara ett begränsat antal arter som värddjur.
Aktuella arter
De spolmaskar som är aktuella för hundar och katter är:
Toxocara canis - hundens spolmask
Toxocara cati - kattens spolmask
Toxascaris leonina - hundens, rävens och kattens spolmask
Spolmaskens livscykel
Könsmogna spolmaskar lever i tarmarna på ett djur där de kan föröka sig och honorna lägger ägg som följer med avföringen ut. En spolmaskhona kan lägga upp till 500 000 ägg per dygn.
Befruktade ägg hamnar i miljön.
I ägget börjar en larv utveckla sig.
Ett djur får i sig ägget via munnen och sväljer.
Äggen hamnar i tunntarmen där de kläcks. Larverna borrar in sig i tarmväggen och åker snålskjuts med blodet till levern och sedan vidare till lungorna.
Nu skiljer sig utvecklingen för masken beroende på värddjurets ålder.
Hos valpar och kattungar
I lungorna överger larverna blodkärlen och kryper ut i lutvägarna...
… där de tar sig upp i luftstrupen till munnen och sväljs och hamnar i tarmarna igen. Nu utvecklas de till vuxna könsmogna maskar som kan föröka sig.
Hos vuxna hundar och katter (över sex månader)
När djuret blir äldre utvecklas en motståndskraft som förhindrar larverna från att krypa ut i luftvägarna. Istället kryper de in i blodkärl som för dem ut till olika vävnader i kroppen. Där går de nu i dvala. De kan ligga så i flera år och de skadar inte värddjuret. Det är först om djuret blir dräktigt som det börjar hända saker.
Hur valpar och kattungar blir smittade.
Vid dräktighet vaknar larverna till liv hos tiken och under den 40:e dagen av dräktigheten vandrar de in i valpfostren inne i livmodern. När valparna föds har de larverna i lungorna och när valparna når tre veckors ålder blir de första larverna könsmogna maskar inne i valpens tarm.
En del larver vandrar inte in till livmodern utan till mjölkkörtlarna och smittar ungarna när de diar. Detta gäller även kattungar.
Hur vuxna hundar och katter blir smittade.
Ädre djur blir smittade om de umgås med valpar/kattungar. När de slickar de unga får de i sig ägg och/eller larver. Får de i sig larver kan dessa utvecklas till könsmogna maskar i tarmen. Får de i sig ägg blir larverna liggande i dvala inne i djuret.
Smitta via paratenisk värd
Andra djur, som tex små gnagare, kan få i sig ägg och på så sätt bli bärare av spolmasklarver. Om en katt eller hund äter dessa paratensika värdar så får de larver i tarmarna som så utvecklas till könsmogna spolmaskar. Detta är det vanligaste sättet för katter att bli smittade.
Avmaskning
Valpar och kattungar ska avmaskas för första gången för spolmask innan de blir tre veckor gamla. Avmaskningen fortsätter under hela tiden de diar. Vuxna djur i samma bostad ska avmaskas samtidigt. Använd ett avmaskningsmedel som är anpassat för djurets art och ålder (och bara spolmask). Äldre djur skall annars avmaskas när det finns risk för smitta. Utekatter smittas ständigt och skall avmaskas regelbundet (då både för spolmask och bandmask).
Bandmask
Bandmaskar tillhör stammen plattmaskar. Hur många arter det finns är svårt att veta eftersom alla lever som parasiter inne i kroppen på ryggradsdjur.
Bandmaskar är i princip en rad hopkopplade leder: proglottider.
Längst fram på masken finns ett “huvud”, scolex, som har hakar eller sugskålar som kan sätta sig i tarmväggen. Från scolex bildas det hela tiden nya proglottider, samtidigt som proglottider fulla med ägg lossnar från den andra änden.
Varje proglottid har en egen uppsättning organ: könsorgan, nerver, egen spjälkning av näring osv. De har ingen mun utan tar upp näring genom kroppsväggen. De har ett eller flera uppsättningar av både hanliga och honliga könsorgan. På så sätt befruktas varje prolottid av den som sitter ovanför. Efter befruktning lossnar proglottiden från masken och den äggfyllda lilla “masken” följer med avföringen ut. Du kan se dem runt ändtarmsöppningen hos smittade djur. De ser ut som riskorn och kan röra på sig.
Livscykel
Bandmasken kräver en eller flera mellanvärdar för att kunna utvecklas till könsmogna . maskar. Vilka mellanvärdarna är beror på vilken sorts bandmask det är. När man finner bandmasklarver i mellanvärdar kallas de för dynt eller blåsmaskar.
Hundens vanligaste bandmask kräver två mellanvärdar. Mellanvärd ett är ett kvalster som äter av avföringen. Mellanvärd två är ett däggdjur, en reptil, en groda eller en fågel som äter kvalstret. Hunden smittas när den äter mellanvärd 2. Hunden kan också vara mellanvärd och då hjälper inga avmaskningsmedel.
Hundens beväpnade bandmask kräver bara en mellanvärd. Äggen äts av betande djur och forslas till mellanvärdens lever där de utvecklas till dynt. Hunden smittas när den äter rå lever.
Kattens vanligaste bandmask kräver bara en mellanvärd; ofte en mus eller råtta.
Binnikemasken förekommer i hela Sverige men är ganska sällsynt. Den är människans vanligaste bandmask men drabbar även hundar och katter. Binnikemasken kräver två mellanvärdar och utvecklingen kan bara ske i sötvatten så äggen måste ut med avloppsvattnet och kläcks i sjöar och vattendrag. Där äts larverna av hoppkräftor som i sin tur blir uppätna av fiskar. Människor och djur blir smittade genom att äta otillräckligt uppvärmda fiskar som inte heller varit fryst.
Loppbandmask är ovanlig i Sverige. De vill ha en lus eller loppa som mellanvärd. När djuret sedan slickar i sig det kliande djuret kommer bandmasken till sin huvudvärd.
Jakthundarnas bandmask har smågnagare och hardjur som mellanvärd. Hundens smittas när den äter bytet eller rå lever från hare och kanin.
Avmaskning
Avmaskning sker när man misstänker smitta. Utekatter och hundar som äter smågnanagare eller rått jaktavfall bör avmaskas regelbundet.
Rävens dvärgbandmask
Denna typ av bandmask förekommer ganska ofta i stora delar av Europa och enskilda fall har uppkommit i Sverige och undersökningar visar förekomst av dynt hos sorkar och andra smågnagare.
Den har hunddjur som huvudvärd men även andra köttätare kan bli (ganska dåliga) huvudvärdar. Huvudvärden blir dock aldrig sjuk av masken och visar alltså inga symtom på att den bär på parasiten.
Om en männsika får i sig ägg (tex genom att få ägg på händerna vid bärplockning eller klappar en hund med ägg i pälsen) i munnen så bildas blåsmaskar (dynt) ofta i levern, men även andra organ.
Till skillnad från vanliga bandmaskar så förökar sig dvärgbandmaskens larver genom delning inne i blåsorna, som bara blir större och större. Blåsmaskarna växer långsamt och då de blir så stora att de stör den normala funktionen får människan sjukdomssymtom (Echinokockos). Detta tar 10-15 år. Hittar man dem i tid är symtomen behandlingsbara men rävens dvärgbandmask bildar cancerliknande cystor som förgrenar sig och växer in i vävnader vilket gör dem svåra att operera bort. Ibland tar man bort delar av organ eller gör organtransplantation.
Hundens dvärgbandmask dyker emellanåt upp i (norra) Sverige, men är inte lika farlig eftersom den blåsmask som bildas är mer välavgränsade och förhållandevis enkla att operera bort.
Avmaskning
Hundar som springer fritt och äter smågnagare i smittade områden rekommenderas att avmaskas var 26:e dag.
Hundar som ska resa till som är fria från rävens dvärgbandmask (Tex Norge, Finland och Storbritannien) måste avmaskas med intyg från veterinär.
Hundar som reser hem från andra länder ska avmaskas innan hemfärd. Men det kan man göra själv.
Hakmask
Inom medicinen kallas några av rundmaskarna för hakmaskar efetrsom huvudet är starkt böjt bakåt så de ser ut som hakar. De är mellan 5 och 20 mm långa och biter sig fast i tunntarmens slemhinna och lever på det blod som såren orsakar. De byter matplats ungefär var 10:e minut!
Hakmasken kan ge allvarliga symtom som blodiga diarréer, tarminflammationer och anemi. Skadorna är sällan lika allvarliga hos katter som hos hundar.
Hakmaskangrepp är ovanliga i Sverige. Rävar har ofta hakmask och kan smitta jakthundar. Importerade hundar och katter bör avmaskas.
Livscykel
Könsmogna honor lever i hundens eller kattens tarm. Ägg avgår med avföringen. Efter 1-2 dygn kläcks äggen i miljön. Larverna kan infektera värddjuret på fem olika sätt:
Genom munnen
Larverna sväljs och hamnar i tarmen. De utvecklas i tarmväggen. De adulta hakmaskarna biter eller suger sig fast i tarmväggen så hårt att kapillärerna brister. Maskarna lever av detta blod.
Genom huden
Larverna kryper t.ex. in genom den tunna huden mellan trampdynorna. De fortsätter med blodet till lungorna, hostas upp och sväljs ner och hamnar i tarmen.
I livmodern och genom mjölken
(Gäller ej den hakmask som finns i Sverige)
Valparna smittas redan i livmodern eller genom mjölken. Valpar som föds med hakmask kan dö redan vid två veckors ålder.
Paratenisk värd
Smågnagare kan vara parateniska värdar och infekterar djuret när de äts upp.
Avmaskning
Om du misstänker hakmaskangrepp på ditt djur bör du kontakta veterinär. Det finns receptfria avmaskningsmedel men ofta krävs större doser än normalt. Veterinären kan också ge råd kring miljösanering eftersom ägg finns i omgivningen.
Lungmask hos hund
Det finns flera maskar som lever i lungorna hos hund. De kan även infektera rävar och andra köttätare. De är än så länge ovanliga i Sverige, men är ibland orsaken till akut eller kronisk hosta.
Livscykel
Hunden blir smittad genom att äta snäckor som är mellanvärdar eller direkt av ett infektionsdugligt ägg. Larverna frisätts i magsäcken och förs med blodet från tarmen till lungorna. I lungorna börjar larverna vandra uppåt mot luftrören och under tiden utvecklas de till könsmogna maskar. En adult hona blir 12-14 mm, hanen betydligt mindre. Nu sker fortplantningen och ägg läggs i bronkerna men kan även kläckas i livmodern och födas som larver. Ägg och/eller larver hostas upp och sväljs ner i magsäcken och till slut hamnar de i avföringen.
De vanligaste symtomen är hosta som kan hålla på några dagar. Ofta är hostan rosslig och slemmig.
Kontakta veterinär om du misstänker lungmask.
Lungmask hos katt
Diagnostiseras sällan i Sverige men är vanlig i Danmark. Katter infekteras genom att äta mellanvärdar eller parateniska värdar. De flesta katter visar inge eller små symtom men katter med dåligt immunförsvar kan bli riktigt dåliga.
Strupmask
Den är inte så vanlig i Sverige men förekommer i många andra länder. Den sprids via saliv och avföring och är vanligast i större grupper med hundar (kennlar). De flesta hundar är symtomfria men hos de som visar symtom är hosta vanligt.
Piskmask
Har fått sitt namn för att de ser ut som en piska. Den är ovanlig i Sverige, troligen är det för kallt för den ska hinna utvecklas under en vanlig sommar. Det händer att importerade hundar har piskmask och kan så smitta om de får vara inomhus med andra hundar.
Vanligtvis har hundarna inga symtom men om de får mycket mask får de dålig aptit, vattning och blodig diarré samt uttorkning.
Avmaskning kan vara svårt under vissa perioder av maskens utveckling så ta alltid kontakt med veterinär.
Tropisk hjärtmask
Den tropiska hjärtmasken (ofta kallad hjärtmask) har myggor som mellanvärdar. För att parasiten ska kunna utvecklas i myggan krävs, än så länge, varmare klimat än vi har i Sverige. Den kan infektera både hund och katt men är ovanlig på katt. De vuxna maskarna lever i högra delen av hjärtat och i hålven och lungartär kan bli 15-30 cm långa.
Livscykel
Symtom: slöhet, hosta, avmagring ofta lång tid efter smitta. Anemi och skador på lungor, hjärta och njurar utvecklas. Hunden kan också plötsligt bli mycket dålig, få svårt att andas och hamna i chock, vilket leder till döden inom något dygn.
Behandlingen är giftig (arsenik) och prognosen mycket dålig.
Profylax
Om du reser utomlands med din hund är det mycket viktigt med profylax mot hjärtmask. Ta kontakt med veterinär innan!
Fransk hjärtmask
Förekommer i Sverige men är sällsynt och smittar bara hunddjur. Hunden smittas när den äter en snigel/snäcka/groda som är mellanvärd.
De vuxna maskarna som är 1,5-2 cm långa lever i högra delen av hjärtat och lungartären.
Smygande symtom som börjar med hosta som med tiden blir värre.
Ofta god prognos.
Kommentarer
Skicka en kommentar