Blodgrupper hos katt och hund

Blodgrupper hos katt

Katter kan ha tre olika blodgrupper: A, B och AB. A är vanligast men inom vissa raser (exempelvis brittiskt korthår och devon rex) är andelen katter med blodgrupp B relativt hög.

Precis som hos oss människor spelar normalt inte blodgruppen någon roll men problem kan uppstå i två situationer: vid blodtransfusion samt vid digivning.

Orsaken är att katter med blodgrupp B har rikligt med antikroppar mot blodgrupp A. Blodgrupper är antigener som sitter på ytan av de röda blodkropparna. Antikropparna binder sig till antigenerna vilket leder till att blodkropparna faller sönder.

Om en katt med blodgrupp B får blod med blodgrupp A blir reaktionen så kraftig att katten inte överlever. Den motsatta situationen, dvs en A-katt får B-blod, är inte lika allvarlig eftersom katter med A-blod endast bildar små mängder med anti-B antikroppar.

Om en hona med blodgrupp B paras med en hane med blodgrupp A är risken stor att kattungarna får blodgrupp A eftersom anlaget för A-blod är dominant över anlaget för B-blod. När kattungarna, under sina första levnadstimmar, diar får de via råmjölken antikroppar från modern. Dessa antikroppar är livsnödvändiga för kattens immunförsvar under de första levnadsveckorna. Antikroppar mot blodgrupp A förs också över via råmjölken vilket medför att kattungens egna blod angrips av antikropparna. Följden, neonatal isoerytrolys, innebär att ungen tynar bort och dör, så kallat “fading kittens”.

 En kull kattungar med neonatal isoerytrolys.

Lägg märke till tecknen på gulsot

- de gula nosarna och den vita kattungens blodiga svanstipp. 

I Sverige är det numer olagligt att para katter med olika blodgrupper.

En katt kan bli blodgivare om den:

• är frisk och väger minst 4,5 kg

• är en innekatt

• har ett lugnt temperament.

• bara har vistats i Sverige

• inte är en avelshona.

Katten ger 50 ml blod 3-4 ggr/år.

Blodgrupper hos hund

Hundar har minst 13 olika blodgrupper. De är benämnda DEA 1:1, DEA 1:2, DEA 1:3 o.s.v. Det är bara en som kan orsaka negativa reaktioner: DEA 1:1. När man testar blodgrupp på hundar i Sverige testas i regel bara DEA 1:1. Om hunden har DEA 1:1 är den positiv och om den har någon annan blodgrupp är den negativ. De flesta hundar är positiva.

Negativt blod kan ges till alla hundar men om en negativ hund får blod med DEA 1:1 bildas antikroppar som gör att de givna röda blodkropparna får en kortare livslängd. Detta tar 5-7 dagar vid första tillfället vilket innebär att positivt blod kan användas akut om inget negativt blod finns att tillgå, under förutsättning att hunden inte fått positivt blod tidigare. Nästa gång hunden får positivt blod finns antikropparna redan och då finns det risk för en allvarlig reaktion.

Det finns andra blodgrupper som kan ge kortare livslängd på transfusionen, men de ger aldrig farliga reaktioner.

En hund kan bli blodgivare om den:

• är frisk och väger minst 27 kg.

• kan ligga stilla på sidan 5-10 minuter.

• är född i Sverige och inte varit eller planerar att vara utomlands.

• inte är en avelstik.

• inte har fått en blodtransfusion.
  
  

Hunden ger 400-500 ml blod 3-4 ggr/år