Chockchock

 Om det är något vi pratat mycket om på min utbildning så är det chock. Ett begrepp som används om både det ena och andra. Men vad är det och varför är det så viktigt inom djurvård?

Inom sjukvården innebär chock att blodet cirkulerar för dåligt. Blodtrycket faller och kroppen klarar inte av att höja blodtrycket utan det fortsätter att sjunka. Cellerna blir då utan syre och näring och de blir inte av med sitt avfall. Detta leder till skador på organ.

Orsakerna till chock

• För liten blodvolym (hypovolemisk chock)
  Kan bero på:

• stora blödningar

• uttorkning

• påverkan av vissa gifter (tex huggorm)
  
  

• Utvidgade blodkärl. (distributiv chock)
  Kan bero på:

• en allergisk reaktion när histamin frisläpps (anafylaktisk chock)

• hypertermi 

• SIRS/sepsis

• skada på ryggmärgen

• påverkan av vissa gifter
  
  

• Hjärtsvikt (kardiogen chock)
  Beror på:

• hjärtat är skadat och pumpar för dåligt.

Kompenserad chock

Kroppen kompenserar de fel som uppstår i blodcirkulationen, t.ex genom att dra ihop blodkärlen och öka hjärtfrekvensen

Dekompenserad chock

Kroppen klarar inte av att kompensera för felen i kroppen. Tillståndet försämras snabbt.

Manifest chock

Cellerna i kroppen får inte syre så det räcker ens om kroppen är i vila.

Irreversibel chock

Om för många celler i kroppen hinner dö av syrebrist, hjälper det inte att få upp blodtrycket. Skadorna finns kvar och oftast innebär detta att djuret dör. Vilka organ som brukar drabbas hårdast är olika mellan arter. Hos hundar är det tarmarna, hos katter är det hjärta och lungor och hos människan är det njurarna.

                                                Symtom

Kall chock (vanligast)	Varm chock
snabb puls
svag puls
snabb andning
Försämrat allmäntillstånd yrsel, illamående, förvirring, ev. agressivitet senare apati som till slut övergår i medvetslöshet.
bleka slemhinnor	röda slemhinnor
kall hud/öron/tassar	varm hud/öron/tassar
långsam kapillär återfyllnadstid	snabb kapillär återfyllnadstid
sänkt rektaltemp

allt detta gör att blodcirkulationen blir sämre och sämre.

Bleka slemhinnor

Vad händer i kroppen? 

Kroppen försöker höja blodtrycket genom att dra ihop blodkärlen (om orsaken till chocken är utvidgade blodkärl går det ju inte) och genom att låta hjärtat slå fortare. Samtidigt styrs blodet till de organ som är viktigast: hjärta och hjärna. Hud och slemhinnor blir bleka (för lite blod i dem), pulsen blir snabb och svag. Hud och perifera kroppsdelar blir kalla. Den kapillära återfyllnadstiden blir lång.

Hjärnan registrerar att koldioxidhalten i blodet ökar. Patienten börjar andas fortare men det hjälper ju inte eftersom det är cirkulationen det är fel på. Den minskade syremängden i hjärnan gör patienten orolig och förvirrad, senare apatisk.

Cellerna har det tufft nu. Syrebristen får ämnesomsättningen att gå ner. Kroppstemperaturen sjunker. De röda blodkropparna räcker inte till för att ta hand om koldioxiden utan koldioxid hamnar fritt i blodet vars pH-värde sjunker. Lågt pH-värde får blodådrorna att utvidga sig vilket får blodtrycket att falla ännu mer. Bristen på syre får cellerna att bilda laktat (mjölksyra) vilket sänker pH-värdet ännu mer och vi får en acidos.

Slutligen drabbas även hjärtmuskeln av syrebristen, celler börjar dö, organ blir förstörda och tillslut dör patienten.

Vid distributiv (varm) chock känns patienten varm och slemhinnorna är röda. CRT blir jättesnabb (obefintlig). Detta pga att de utvidgade blodkärlen gör att blod ansamlas i vävnaderna. I övrigt är förloppet detsamma.

Behandling

• De fyra v:na:

• Vänlighet

• Varsamhet

• Vila

• Värme (motverka värmeförlust genom att svepa in i en filt. ALDRIG tillföra värme)

• Huvudet i nivå med hjärtat

• Så snart som möjligt ska djuret ha en permanent venkateter. Ju mer blodtrycket faller desto svårare blir det att sätta en PVK. Går det inte kan man ge dropp intraosseöst (direkt in i den röda benmärgen). 

• Ge dropp (Om inte chocken berör på hjärtsvikt orsakat av ödem.)

• Syrgas

• Behandla grundorsaken

• Smärtbehandling vid behov

• Acidosbehandling (ge basiskt dropp)

• Det låga blodtrycket gör att cellerna får syrebrist och tvingas upprätthålla sin ämnesomsättning på syrefri väg. Då bildas laktat vilket, tillsammans med överskottet på koldioxid, ger acidos. Om detta får fortgå kommer cellmembranets livsviktiga pumpmekanismer, natriumkaliumpumpen och kalciumpumpen, att sluta fungera. Det innebär bland annat att natriumhalten stiger inne i cellen vilket ökar det osmotiska trycket. Vatten tränger då in i cellen och skadar cellmembranet. Cellen kommer tillslut dö i sin sura omgivning. Om alltför många celler dör är chocken irreversibel.
  
  Därför är det också mycket viktigt att genomföra:

• Återställande av elektrolytbalansen

• Natrium, kalium och kalcium