Kroppens utsöndring (njurar och urin)

Metabolismen i kroppens celler omvandlar maten vi äter och syret vi andas in till energi och andra ämnen som kroppen behöver. Kvar blir koldioxid, vatten och andra avfallsprodukter som kroppen behöver göra sig av med. Koldioxiden andas ut, men vad händer med resten?

Kolhydrater och fetter omvandlas i cellerna till vatten och koldioxid. När proteiner förbränns bildas dessutom ammoniak som är mycket giftigt.

Kolhydrater och fetter => koldioxid + vatten + energi

Proteiner => koldioxid + vatten + ammoniak +energi

Hos däggdjur och många andra djur omvandlar kroppen ammoniak till det mindre giftiga urinämne (urea). Den omvandlingen sker framförallt i levern. Urinämnet rensas sedan från blodet i njurarna (se nedan).

Insekter, fåglar och de flesta reptiler går ännu längre och gör om ammoniaken till urinsyra som inte behöver lösas i vatten när det ska utsöndras utan nästan är fast. Det är smart att som fågel slippa flyga omkring med en massa urin i en blåsa, det är dessutom mindre vattenkrävande vilket är bra vid torka. Det vita i en “fågelbajs” är urinsyra.

Att omvandla ammoniak är dock energikrävande så det är en fördel att kunna utsöndra ammoniaken direkt. Problemet är att eftersom ammoniak är så giftigt (100 000 ggr giftigare än urea) så måste det spädas ut med stora mängder vatten vid utsöndingen. Landlevande djur skulle därför vara tvungna att dricka/kissa oavbrutet men för vattenlevande djur är det lättare.

Sötvattensfiskar utsöndrar ammoniaken via gälarna. Om man lever i sötvatten behöver man göra sig av med mycket vatten för att behålla det osmotiska trycket och då kan ammoniaken hjälpa till med det.

Njurarna

Njurarna sitter långt fram i abdomen, uppe intill ryggraden. Man överlever inte länge utan en njure, därför är det bra att vi har två, trots att vi egentligen klarar oss med en. I njurarna renas blodet från urinämne och andra vattenlösliga avfallsprodukter som omvandlas till urin som sedan kissas ut.

Så bildas urin

Blodet kommer in i njuren via njurartären. Hos en männsika rör det sig om ca 2000 liter blod per dygn. Njurartären förgrenar sig och tillslut blir de kapillärer som ligger som nystan. Varje sådant kapillärnystan (glumerulus) ligger i en kapsel (Bowmans kapsel) och är en del av de nefron som bildar urin. Varje njure har miljontals sådana nefron.

1. Blodet i blodkärlen filtreras när det passerar genom kärlnystanet i nefronet och bildar primärurin. Det som händer är att vätska skiljs ut från blodkärlet. Vätskan samlas i en säck som omger kärlnystanet.
   
   

2. Säcken (Bowmans kapsel) är den första delen av njurkanalen. Vätskan fortsätter genom kanalerna i nefronet.
   
   

3. På vägen genom kanalerna sugs vatten och näringsämnen tillbaka till blodet i de blodkärl som omger njurkanalerna. Det är vatten och näringsämnen som kroppen behöver. Samtidigt lämnar blodet i dessa kärl ifrån sig andra ämnen som kroppen vill bli av med. På detta sätt reglerar njurarna kroppens vätskebalans, saltbalans och surhetsgrad. Hypothalamus håller koll på hur mycket vatten som finns i blodet och säger till hypofysen att skicka iväg hormonet ADH som ökar njurarnas upptag av vatten om det behövs. Urinen blir i så fall mer koncentrerad, Njurarna bildar även ett enzym (renin) som gör att hormonet aldosteron utsöndras till blodet. Aldosteron reglerar salters utsöndring i njurarna.
   
   

4. Urinen från nefronens kanaler samlas upp i njurbäckenet. Hos de flesta människor bildas slutligen 1,5–2 liter färdig urin per dygn.