Smittskyddslagstiftning djur

Animal health law (AHL)

EUs djurhälsolag. En ramlagstiftning som alla länder i EU måste anpassa sig efter.

Syfte att förebygga och bekämpa djursjukdomar och skydda djur, människor, miljö och ekonomi.

• 

  Förebyggande arbete mot smittor.

• 

  Ansvar för djurhållare att övervaka och rapportera sjukdomar.

• 

  Spårbarhet - djur och djurprodukter ska kunna följas genom hela kedjan.
  Djurägare måste registrera anläggningar med djur och avelsmaterial (gäller ej sällskapsdjur eller privata hushåll utan kommersiellt syfte). Hästar och fjäderfän klassas inte som sällskapsdjur.

• 

  Krav vid handel och förflyttning av djur.

• 

  Beredskap och kontrollåtgärder vid sjukdomsutbrott.

Epizootilagen

En epizooti är en epidemi bland djur. 

Den svenska Epizootilagen innehåller bestämmelser som kompletterar och genomför de krav som ställs i EU:s djurhälsolag (AHL) i Sverige. Epizootilagen reglerar allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa. Med allmänfarliga sjukdomar avses sådana sjukdomar som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medföra stora ekonomiska förluster för samhället.

Vilka sjukdomar det rör sig kan du se i en bilaga till Jordbruksverkets föreskrift, K12, men exempel är rabies, mul- och klövsjuka samt afrikansk svinpest.

Myndighetens rättigheter

Spärrförklaring: Vid misstanke om epizooti kan veterinären besluta om förbud att lämna ella besöka gården/området eller att utföra transporter till/från området.

Tillträdesförbud: Att personer förbjuds tillträde till det drabbade området.

Restriktionsområde: geografiskt område där restriktioner gällande tillträde, transporter, handel eller slakt av djur införs.

För att förebygga eller bekämpa epizootiska sjukdomar får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter eller i det enskilda fallet besluta om (§8):

   1. slakt eller annan avlivning av djur som är eller misstänks vara smittade eller kan sprida smitta,

   2. slakt eller annan avlivning av andra djur,

   3. oskadliggörande av döda djur, produkter av djur, andra varor, avfall och annat material som kan sprida smitta,

   4. smittrening,

   5. vaccination eller annan förebyggande behandling av djur,

   6. undersökning av djur och produkter av djur i kontrollsyfte,

   7. djurhållning,

   8. begränsningar eller andra villkor vad gäller förflyttning av fordon,

   9. begränsningar eller andra villkor vad gäller transport eller annan hantering av levande och döda djur, produkter av djur, andra varor, avfall och annat material,

   10. registrering eller journalföring av djurtransporter, levande och döda djur, produkter av djur och andra varor, avfall och annat material,

   11. dokumentation i fråga om besök på en anläggning där djur hålls,

   12. oskadliggörande av skadedjur som sprider smitta,

   13. metoder för provtagning och analys,

   14. skyldighet att till Jordbruksverket lämna uppgifter som kan ha betydelse för arbetet med att förebygga eller bekämpa epizootiska sjukdomar,

   15. annan åtgärd som skall genomföras till följd av beslut av Europeiska kommissionen eller som annars är nödvändig.

Djurhållarens skyldigheter

Vid misstanke om, eller utbrott av, epizooti är du skyldig att underkasta dig de åtgärder som undersökningen kräver och du är skyldig att hjälpa till. Alla har anmälningsplikt.

Detta gäller även andra inrättningar såsom tex slakterier.

Zoonoslagen

Zoonoslagen reglerar de smittsamma sjukdomar som naturligt sprids från djur till människa (zoonoser), särskilt de som är vanliga i Sverige men som inte är så allvarliga att de omfattas av den mycket strängare Epizootilagen. För närvarande är det bara Salmonella som regleras av zoonoslagen.

Exempel utbrott av mul- och klövsjuka

Det är en mycket allvarlig situation eftersom mul- och klövsjuka (MKS) är en extremt smittsam epizooti (djursjukdom som snabbt sprids) som lyder under epizootilagen i Sverige. Åtgärderna är snabba och kraftfulla för att förhindra spridning.

Här är en sammanfattning av vad som händer vid misstanke om mul- och klövsjuka på en gård:

1. 🚨 Akuta åtgärder på gården

• Veterinär kontaktas omedelbart: Djurägaren eller den som misstänker smittan måste genast ringa en veterinär.

• Isolering och spärr: Gården isoleras omgående. Inga klövbärande djur (nöt, får, get, gris, etc.) får flyttas. Inga personfordon eller djur får lämna anläggningen förrän en veterinär tagit över.

• Förhindra smittspridning: Gårdens personal måste göra allt för att minska risken för smittspridning tills veterinär anländer. Detta inkluderar strikta hygienrutiner för personer, fordon och utrustning.

2. 🔍 Utredning och provtagning

• Officiell veterinär tar över: En länsveterinär eller annan utsedd veterinär från Jordbruksverket eller Länsstyrelsen tar över fallet.

• Klinisk undersökning och provtagning: Djuren undersöks och prover tas. Dessa skickas till Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA), som är det enda laboratoriet i Sverige som får hantera sådana prover.

3. 🚫 Restriktioner vid konstaterad smitta

Om smittan konstateras (eller starkt misstänks) vidtas de mest ingripande åtgärderna:

• Avlivning ("Stamping out"): Den svenska strategin är att snabbt avliva alla mottagliga djur på den drabbade gården och eventuellt även i riskzonen. Detta görs för att omedelbart stoppa smittkedjan.

• Sanering: Efter avlivningen saneras anläggningen noggrant för att eliminera viruset.

• Nationellt transportstopp: Jordbruksverket kan utfärda ett nationellt förbud mot flytt av klövbärande djur under en begränsad tid för att stoppa all spridning i landet.

• Restriktionszoner: Jordbruksverket upprättar en restriktionszon (ofta kallad skydds- och övervakningszon) runt den drabbade anläggningen. Inom denna zon gäller särskilda regler för djurtransporter, besök och övervakning.

• Ersättning: Djurägare vars djur avlivas i bekämpningssyfte har rätt till ekonomisk ersättning från staten (via Jordbruksverket).

MKS är en så pass allvarlig och smittsam sjukdom att den snabba och kraftfulla bekämpningsstrategin syftar till att återfå Sveriges status som MKS-fritt land så fort som möjligt, vilket är avgörande för handel med djur och animalieprodukter.

---